Några dagar har gått igen.... !! Har hämtat mig från kräksjukan och det är fantastiskt vad man uppskattar mat och att må bra efter en sådan där sväng. Jag testade att träna i fredags och det gick bra, hade ork i kroppen att köra ett styrkepass en timme, så härligt!! Unnade mig en bastu efter passet, fantastiskt skönt!!!
I fredags eftermiddag hämtade vi Hugo då han är hos oss denna vecka. Vi byter på fredagar så att vi har helgen att hitta på något mysigt innan skolveckan drar igång. Vi åkte till kyrkogården och tände ljus för Birger, kyrkogården ligger alldeles intill Hugos skola. Det känns så otroligt jobbigt att gå därifrån varje gång. Även fast jag vet att inte Birger ligger där i graven så känns det som man lämnar honom ensam och vi åker hem, och i detta fall fredagsmyser, det är en sådan vidrig känsla och tårarna forsar alltid nerför kinderna. Upptäckte att en liten mus har flyttat in i keramikhjärtat som Kerstin och farfar Guidon lagt vid graven så vi "tröstade oss" med att han har lite sällskap. Väl hemma så bakade vi lite pizza och åt och kollade på tv.
På lördagsmorgonen vaknade Hubert kvart i fem så vi behövde inte ställa klockan för att gå upp. Vi skulle samlas 6,40 på Göransson Arena då Hugo skulle spela fotbollscup, Tidningscupen. Premiär för deras lag att spela cup, kan lova att grabbarna var uppspelta och laddade. Tyvärr blev det förlust i alla matcher, men de var hur nöjda som helst ändå och hade haft jätteroligt!! Det är så kul att titta på dem när de spelar. Man är så nervös som om det vore en VM-final varje match.
På kvällen lagade vi mat och åt med Karin, Johan och Axel. Alltid lika trevligt att träffa dem. Är så glad att de finns i mitt liv!!
På söndagen körde jag ett spinningpass medan Pelle och Hubert var och kollade på Hugos hockeyträning. Han började spela hockey förra veckan med SIK. Söndagen bjöd på ett fantastiskt fint väder. Det var fullt med folk på Storsjön som gick, åkte skoter, åkte skidor, pimplade m.m
Idag är en tung måndag. En kär vän har drabbats av en sjukdom som jag inte ens visste fanns. All styrka och energi till dig. Skall bli så trevligt att träffa dig i morgon.
Ni som har läst min blogg från början vet att vi är en "mammagrupp" som träffas där alla har förlorat barn innan, i samband eller efter förlossningen. Vi är 7 st som drabbades bara i Gävleområdet under 2010. De är de som har hjälpt mig att komma dit jag är idag.I dag skulle en av "våra änglar", lilla Allie ha fyllt två år. Alla mina tankar går till Allies mamma och syster idag. Årsdagarna är något speciellt tungt. Jag har än så länge bara upplevt en, men tror att det kommer att bli lika jobbigt varje år, även om det har gått 30 år.... Birger och alla andra änglar kommer alltid att vara saknade!!!
Avslutar med en bild som får mig på gott humör: Hubert och hans nyinköpta tandborste :-)
Carpe Diem!!!
